Det sociala kontraktet och erotikens väsen

Lars Trägårdhs forskning kan beskrivas som ett intresse för paradoxer och spänningar som kännetecknar människor och samhällen, där individens lust efter frihet utmanar de sociala dygdernas primat. Om Är svensken människa var ett försök att förstå hur denna spänning kommit till uttryck i den moderna svenska familje- och socialpolitiken, har hans forskning kring social tillit, å ena sidan, och individuella rättigheter, å den andra, försökt följa dessa spår i dess disparata riktningar. En kanske ännu mer radikal ansats är det sidoprojekt som rör det sociala kontraktet och erotikens väsen.

Detta projekt bör förstås mot bakgrund av hans collegetid i Kalifornien på 1970-talet där han studerade under idéhistorikern Simeon Wade som var en av de första som introducerade den franske filosofen Michel Foucault till USA – och Foucault till Kalifornien – där Foucault senare kom att tillbringa mycket tid. I Wades kurser blev Trägårdh introducerad till inte bara Foucault – som lästes i Wade’s egenhändiga översättning, ofta framskriven i samma takt som kursen fortgick – utan även de som speciellt påverkat Foucault i hans förståelse av erotikens plats i den moderna välfärdsstaten: Georges Batailles och Jean Genet. Centrala begrepp var det sociala kontraktet, gränsöverskridandet och den servila kontra suveräna människan.

Inspirerad av Foucault och Bataille men även av Claude Levi-Strauss och Marcel Mauss samt den samtida feministiska debatten om pornografi, kom Lars Trägårdh att skriva ett antal artiklar som berörde dessa teman, såväl i tidningar som vetenskapliga tidskrifter under det tidigare 1990-talet. Hans artiklar kom också att kommenteras i media. Han återvände till dessa teman mer parentetiskt i Är svensken Människa (se sista kapitlet) och i ett kapitel om människans natur (skrivet med Torbjörn Fagerström). Han hoppas en dag kunna återvända mer systematiskt till detta tema.