Är svensken människa och debatten om den nordiska modellen

Redan under sin doktorandtid i Berkeley började Lars Trägårdh skriva om en paradox som han funderat på redan under 70-talet då han var en undergraduate student vid Pomona College i södra Kalifornien. Som de flesta hade han fått lära sig att amerikaner var ”rugged individualists” medan svenskarna var någon slags kvasi-socialister eller i vart fall kollektivister med paroller som folkhem, jämlikhet, solidaritet, trygghet som ledstjärnor. Visserligen stämde denna bild i vissa avseenden: amerikaner var definitivt inte förtjusta i Staten med stort S och svenskar var tvivellöst duktiga på att bygga sin välfärdsstat. Men samtidigt insåg han att amerikaner som individer var väldigt inlemmade i och beroende av andra former av kollektiva gemenskaper, som familj, samfund och välgörenhetsanrättningar. I detta perspektiv framstod istället svenskarna trots – eller snarare tack vare – sin kärleksaffär med staten som betydligt mer individualistiska i sitt relativa oberoende och sin större jämlikhet i relation till andra människor. Och bakom denna betoning på individens oberoende låg, menade han, en speciell moralisk logik, en svensk syn på den ideala relationen människor emellan.

Han kom att börja utveckla dessa idéer i skrift, först i en artikel om den nordiska modellen som kom ut 1990 i tidskriften Critical Review, sedan i ett antal artiklar i den numera nedlagda tidskriften Smedjan och ett par år senare – 1997 – i ett bokkapitel där han först myntade begreppen ”statsindividualism” och ”en svensk teori om kärlek”.  Strax därefter fick han tillsammans med vännen och historikerkollegan Henrik Berggren pengar från dåvarande HSFR för att mer systematiskt utveckla dessa idéer om svenskarnas positiva syn på staten och varför det är viktigare för en svensk att vara fri och oberoende än att vara underordnad kärnfamiljen. Resultatet blev till slut den kritikerrosade och omdiskuterade boken Är svensken människa? från 2006 (pocket 2009) där Lars Trägårdh tillsammans med Henrik Berggren skriver om det svenska sociala kontraktets moraliska logik och historiska rötter.

Boken recenserades mycket redan när den kom ut och blev även omskriven internationellt,  men har senare kommit att få ännu mer uppmärksamhet, i synnerhet efter det att en kortare text på engelska – ”Social Trust and Radical Individualism” – publicerades inför World Economic Forum i Davos 2011. Texten fick mycket uppmärksamhet i såväl Norden som internationellt och kom att översättas till en mängd olika språk¹. Hur idéerna från Är svensken människa och Davos-texten sedan kom att tas upp av Per Schlingmann och Moderaterna diskuterades i en artikel i tidskriften Fokus, ”Propagandaministerns plan”, av Claes Lönegård som publiceras 2011 samt igen av Per Svensson i tidskriften Arena (2013). Idéerna kom även att spridas internationellt, dels via omnämnanden i media, som i  avsnittet ”The secret of their success” i den stort upplagda Special report: The Nordic countries som The Economist publicerade i början av 2013, dels via artiklar skrivna av Lars Trägårdh själv.

I Sverige och de andra nordiska länder kom dessutom en debatt uppstå kring både den politiska innebörden av analyserna av ”statsindividualismen” och om vem som ”äger” varumärket den nordiska modellen. Flera artiklar om debatten om den nordiska modellen finns att läsa här.

¹Rapporten finns på svenska, franska, spanska och portugisiska.
  • BÖCKER

    • With Henrik Berggren, Är svensken människa: gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. [Is the Swede Human: Autonomy and Community in Modern Sweden], Stockholm: Norstedts. 2006.
    • With Nina Witoszek (editors), Culture and Crisis: the Case of Germany and Sweden, New York and Oxford: Berghahn Books 2002, paperback 2004.

     

    VETENSKAPLIGA ARTIKLAR

    • ”Svensk modell eller svensk kultur” [“Swedish Model or Swedish Culture”], Tvärsnitt 1992:2.
    •  ”Swedish Model or Swedish Culture?,” Critical Review, 4, no. 4, (Fall 1990).

     

    BOKKAPITEL

    • The Mysteries of a Pippi Longstocking Economy: Radical Individualism in the Land of Social Trust in Kurt Almqvist & Alexander Linklater (eds.), Images of Sweden, Stockholm:Axel and Margaret Ax:son Johnson Foundation. 2011
    • “Pippi Longstocking: The Autonomous Child and the Moral Logic of the Swedish Welfare State” in Helena Matsson and Sven-Olov Wallenstein (eds.), Swedish Modernism: Architecture, Consumption and the Welfare State. London: Black Dog Publishing. With Henrik Berggren. 2010.
    • “Social Trust and Radical Individualism: The Paradox at the Heart of Nordic Capitalism” in The Nordic Way. Global Utmaning: Stockholm. With Henrik Berggren. 2010.
    • “Statist Individualism: On the Culturality of the Nordic Welfare State,”  The Cultural Construction of Norden, Bo Stråth and Øystein Sørensen (eds), 1997,Oslo: Scandinavian University Press, 1997.
    • “Svenskhet och civilitet” [“Swedishness and Civility”] in Lars Trägårdh (ed), Civilt Samhälle kontra Offentlig Sektor. Stockholm: SNS, 1995.