Skip to content

Det civila samhället i Sverige

[:sv]I början av 1990-talet, när Lars Trägårdh var i Sverige och Tyskland i samband med att han skrev klart sin avhandling om folk-begreppet i svensk och tysk politisk retorik, blossade det upp en debatt om vad som då var ett nytt begrepp i Sverige, nämligen ”civilsamhället”. På inbjudan av Maciej Zaremba på Dagens Nyheter, där Trägårdh sedan ett par år regelbundet publicerade artiklar om framför allt amerikansk politik, kom han sommaren 1992 att skriva ett par debattartiklar i DN:s kulturdel som senare samlades i antologin Systemskifte¹. Detta blev startskottet för en ny forskningsansats som kommit att bli ett huvudspår för honom. Under ett post-doc år vid Göteborgs universitet kom han mot slutet av 1993 att organisera en konferens under rubriken ”civilt samhälle kontra offentlig sektor” som året efter publicerades av SNS förlag som en antologi med samma titel. Såväl konferensens som bokens syfte var att föra samman forskare från skilda akademiska och politiska perspektiv och boken kom sedan att användas flitigt av forskare som gav sig i kast med detta relativt nya fält.

Därefter har Trägårdh, inom ramen för sin anknytning till Ersta Sköndal högskola, kommit att fortsätta denna forskning i en rad böcker och artiklar som rör såväl historiska som teoretiska aspekter av civilsamhället och dess relation till stat, marknad, familj och individ. Han har publicerat på engelska, ryska, danska, tyska och spanska.

Under 2013 publicerade han tre böcker som rör civilsamhället, såväl det svenska som det globala, varav en – Civilsamhället klämt mellan stat och kapital – är en uppföljare till Civilt samhälle kontra offentlig sektor från 1994. De andra två är Den svala svenska tilliten och Civil Society in the Age of Monitory Democracy.

¹Göran Greider, Tomas Lappalainen m.fl. (red.), Systemskifte: fyra folkhemsdebatter. Stockholm: Carlsson, 1993. Se omslag.[:]