Ett genomgående tema i boken Är svensken människa var den synbart paradoxala blandningen av kollektivistiska och individualistiska drag i  det svenska samhället. Detta ledde Lars Trägårdh att börja fundera mer kring just den svenska tillitens väsen och förutsättningar, något som i sin tur ledde till ett nytt forskningsprojekt där Lars Trägårdh tillsammans med andra forskare vid Ersta Sköndal högskola utvecklade  ett forskningsprogram kring social tillit i Sverige .

Denna forskning har bland annat resulterat i antologin Tillit i det moderna Sverige – den dumme svensken och andra mysterier (2009), en rad vetenskapliga artiklar och bokkapitel, samt boken Den svala svenska tilliten: Förutsättningar och utmaningar (2013). I Den svala svenska tilliten analyseras resultaten från internationella studier men framför allt från en stor befolkningsundersökning i 33 svenska kommuner. Tilliten i Sverige är hög i ett internationellt, jämförande perspektiv men det finns betydande skillnader inom landet.

I bokens första del behandlas de sega sociala strukturer historiskt har skapat en bred men sval tillit i Sverige. I boken andra del ställs frågan om denna höga generella tillit nu kan komma att utmanas och försvagas på grund av förändringsprocesser, inklusive ekonomisk ojämlikhet och invandrarrelaterad mångfald,  som märks främst på lokal nivå. Detta gäller i synnerhet den form av tillit som författarna kallar lokalsamhälletillit.  Författare är, förutom Lars Trägårdh, Susanne Wallman Lundåsen, Dag Wollebæk och Lars Svedberg.

Gemenskapsbarometern är en vidareutveckling av Tillitsbarometern som Lars Trägårdh har utvecklat vid Marie Cederschiöld högskola i samverkan med LF Forskningsstiftelse. 2023 flyttade Lars Trägårdh över till IBF och inledde arbetet med den nya Gemenskapsbarometern. Projektets syfte är att syna tillit och trygghet på lokalsamhällenivå för att fördjupa den kunskap som finns genom studier på nationell nivå. Tanken är att på detta sätt bättre kunna undersöka sambanden mellan tillit och till exempel mångfald och ojämlikhet, samt få en djupare förståelse av i vilken grad tillit och trygghet varierar i olika kommuner och stadsdelar inom Sverige. Sedan flytten till IBF har Gemenskapsbarometern reviderats och uppdaterats i syfte att behålla kontinuiteten gentemot tidigare årgångar, men även att möjliggöra nya infallsvinklar på nya (och gamla) utmaningar och frågeställningar. Barometerns omfattning har ökat genom att fler kommuner och stadsdelar inkluderats.

En kvantitativ befolkningsundersökning har genomförts av Statistiska centralbyrån (SCB) vid fyra olika tillfällen (2009, 2017, 2020, 2024), till början i 33 kommuner, numera i ett femtiotal kommuner samt stadsdelar i Malmö, Stockholm, Helsingborg, Norrköping och Uppsala. Den återkommande kvantitativa enkätundersökningen har i sin tur kompletterats med etnografiska fördjupningsstudier i ett urval av åtta lokalsamhällen.

Frågor inspirerade av socialpsykologen Jonathan Haidts arbete med att försöka förstå polarisering och varför människor har så vitt skilda uppfattningar om rätt och fel och lösningar på samhällsutmaningar lades till. Denna ”Moral Foundation Theory”, är populariserad i boken The Righteous Mind (Haidt, 2012). Mot bakgrund av det försämrade omvärldsläget vidgades begreppet trygghet till att omfatta synen på risken för att utsatts av hot av mer nationell karaktär, såsom desinformation och väpnad konflikt. Analogt med tidigare frågor som berör tron på samhällets förmåga att stå emot och hantera hot och problem av mer lokal karaktär, såsom olika brott och bristande välfärd, lades även motsvarande frågor som berör dessa nationella hot till. Som komplement till tidigare frågor som fokuserat på kollektivt handlande på lokal nivå, lades frågor som berör försvarsvilja till som ett mått på kollektivt handlande på nationell nivå. Till sist lades även några frågor till som söker fånga människors upplevda sociala avstånd och relation till varandra, och till det gemensamma: nationen och medborgarskapet.