Forskning
Forskningsmässigt har Lars Trägårdhs produktion rört flera olika områden vars gemensamma nämnare kan sägas vara det svenska samhällskontraktets moraliska och politiska logiker. Med utgång i hans avhandling var hans första stora tema den svenska politiska kulturen i ett jämförande historiskt perspektiv. I avhandlingen från 1993 (University of California, Berkeley) – The Concept of the People and the Construction of Popular Political Culture in Sweden and Germany, 1800-1933 – låg fokus på folk-begreppet i svenskt och tyskt politisk språk. Inte minst stod frågan om nationen och nationalismen i centrum; om likheter och skillnader mellan de svenska socialdemokraternas föreställning om ett folkhem och de tyska nazisternas vision av Volksgemeinshaft.
Senare kom han att intressera sig för två andra aspekter av det svenska samhällskontraktet: dels det svenska civilsamhällets karaktär och roll för svensk politisk kultur, dels individens ställning i den moderna välfärdsstaten. Han kom att se svensk politisk kultur som ett triangeldrama med stat, individ och familj/civilsamhälle i huvudrollerna. Denna ansats har lett till en rad verk som analyserat den svenska eller nordiska modellen, det nordiska civilsamhället, samt individens ställning i det moderna Sverige. Bland dessa kan nämnas boken Är svensken människa, skriven med Henrik Berggren, som kom ut på svenska 2006, in ny utökad version 2016 samt i tysk översättning 2015, i engelsk version 2022, samt även på grekiska 2023.
Under senare år har Trägårdh utifrån sina analyser av relationerna mellan stat, individ, familj och civilsamhälle också kommit att engagera sig i ett antal relaterade forskningsprojekt: ett som rör den sociala tillitens villkor och historiska rötter i Sverige (med Susanne Wallman Lundåsen, Dag Wollebaek och Lars Svedberg. Den svala svenska tilliten: Förutsättningar och utmaningar. Stockholm: SNS förlag 2013) och andra med fokus på det svenska samhällskontraktet och den svenska nationella identiteten i en tid av ökad migration och mångfald. I detta sammanhang har Trägårdh pekat på ökade spänningar mellan solidaritetsideal and rättighetslogiker baserade på medborgarskap och nationalstat, å ena sidan, och på mänskliga rättigheter och det en postnationell, gränslös form av solidaritet, å den andra, “Scaling up Solidarity from the National to the Global: Sweden as Welfare State and Moral Superpower in Nina Witoszek and Atle Midttun, Sustainable Modernity: The Nordic Model and Beyond. London: Routledge, 2018 samt ”Religious Civil Society and the National Welfare State: Secular Reciprocity versus Christian Charity” in Synnøve K. N. Bendixsen and Trygve Wyller (eds.), Contested hospitalities in a time of migration: religious and secular counterspaces in the Nordic region. New York: Routledge, 2019.